I boken om meditation och löpning av Sakyong Mipham så nämner han att man i meditation såväl som i löpning kan uppnå ett illusoriskt tillstånd där man upplever sig nå framsteg men egentligen inte gör det. Där man väljer att distansera sig från familj och vänner för att fokusera än mer på sin utveckling, där man pressar hårdare för att uppnå mer. Sakyong menar att den hälsan man tränar för att uppnå, eller den avslappning och de meningsfulla relationerna man vill ta del av är just de sakerna man då ger avkall på för att få mer tid till att träna.. i hur man ska få bättre sådana relationer eller en bättre sådan hälsa.
Jag tycker detta är fascinerande kring många teorier om hur man lever ett meningsfullt liv, för paradoxalt nog brukar både tesen och antitesen för vad som är en givande väg rymmas inom samma agerande. Rätt svar på vad som är hälsosamt för individen måste svaras på utifrån individens situation. Således spelar det ingen roll hur många böcker man läser, en god egenkontakt en nödvändig utgångspunkt för att utveckla ett hälsosamt liv.
No comments:
Post a Comment