Tuesday 31 May 2016

Hallå, KD, en fråga..

Med anledning av partiledardebatten som tog plats den 29/5-2016 så delade riksdagsledamot Tuve Skånberg (KD) en video på Facebook där man ser Ebba Busch Thor angripa Stefan Löfven angående att asylsökande som begår brott i Sverige inte utvisas som följd av detta. Till sin post skriver han följande text:
Igår 20-22 var det partiledardebatt i SVT.
Den mest angelägna debattskiftet stod  Ebba Busch Thor för när hon ställde statsministern mot väggen : " Vi har en värderingskris i Sverige. Den som söker sig till Sverige, för vår frihet, jämställdhet och alla människors lika värde skull, ska inte i olika bostadsområden behöva utsättas för förtryck och sexuella trakasserier. Begår man den typen av brott som asylsökande ska man avvisas. Att statsministern inte kan hantera detta visar på den värderingskris vi har i Sverige."
Kristdemokraterna har i över 50 år lyft den kristna värdegrunden som grund för samhällsbygget. Vi kan inte acceptera religiöst förtryck eller sexuella trakasserier från någon, inte heller från asylsökanden.
Som väl sammanfattar innehållet av den video som också kom med posten.

Posten har till dags dato fått fem kommentarer. De flesta normala, två förminskande för Stefan Löfven:
Vår Statsminister hinner väl inte ta in så mycket av detta, vi har ju alla olika brgåvning. Sedan har han ju många middagar att ta in världen över, men han beställer kanske en utredning som kan ge hans väljare ro. Vi har aldrig haft det så tryggt i Sverige!
Med svaret
grin emoticon Typ, så gör han nog.. Eller drar en lögn till! tongue emoticon
Själv tänkte jag att jag skulle göra ett inlägg i debatten. På lite upprört humör eftersom jag tycker personpåhopp står under vuxna människor skrev jag något i stil med:
Jag vill också åminna mig om att Jesus på korset sa till de två rövarna bredvid sig 'Himlen portar äro nu stängda för er.
Jag gick sedan vidare till att fråga kring hur detta skulle implementeras rent praktiskt eftersom det tar väldigt lång tid (efter vad jag har hört, jag har ingen statistik) innan fall kommer upp i domstol i Sverige. Och hur vill de att man skulle göra ifall den dömda har ett barn i Sverige. Ska barnet då också utvisas? Hursomhaver så var mitt angreppssätt inte rätt, för när jag på eftermiddagen kom tillbaka väldigt nyfiken på hur man från KD svarar på sådana frågor så upptäckte jag dagens antiklimax: min kommentar hade helt enkelt bara tagits bort.

Några tankar:

  • Schlaug har, bland annat apropå Kaplan skandalen som var för MP, påtalat att mer än någonsin är det viktigt att man tar sig tid att möta och argumentera med sina meningsmotståndare. Hur ska man någonsin kunna få någon förståelse ifall man bara simmar med likasinnade? Och hur ska meningsmotståndarna någonsin förstå att det finns ett annat sätt att tänka på? Jag känner mig besviken över att någon som sitter i riksdagen och därför sannolikt tjänar ganska goda pengar på att vara insatt i politik inte tar sig tid att bemöta kritik. Jag tillstår att min kritik inte var formulerad på bästa sätt, absolut. Men relativt "Typ, så gör han nog.. Eller drar en lögn till" skulle jag vilja kalla den åtminstone för saklig och långt från personpåhopp.
  • Det är ironiskt att KD, med sina rötter i kristendomen, klarar av att dels spela på rädslan för den andra i flyktingfrågan, dels lyckas vara NATO-förespråkare och i allmänhet för en så "starkman"-centrerad retorik, när Jesus i det rent politiska konsekvent följde vänd andra kinden till och "Om någon tar din skjorta, ge honom din mantel också".
  • Jag upplever det beklämmande när människor över 35 uttalar sig förminskande om andra människor utan att personligen ha träffat dem. *) 35 är en strategiskt vald ålder för det råkar vara äldre än vad jag är. **) Idealt sett bör man inte uttala sig förminskande om någon och om det råkar inträffa bör det främst vara i en diskussion med personen i fråga, inte bakom dennes rygg.
  • Ebbas uttalande känns ohyggligt förenklande. Jag blir direkt intresserad i följande:
    • Hur många människor skulle ha utvisats ifall man hade haft sådana här regler (detta tror jag inte man kan få ut från svensk statistik, men likväl).
    • Är man beredd på att en sådan regel med högsta sannolikhet skulle bryta mot de mänskliga rättigheterna. Är detta något problem?
    • Hur långt tid tar det innan en anmälan resulterar i rättegång.
    • Hur lång tid tar en genomsnittlig asylprocess.
    • Hur gör man om personen är ensam förälder med ett barn?
    • Hur gör man om personen har fått asyl. Ska hen utvisas då?
    • Hur gör man om personen har fått asyl, men anmälan gjordes mot hen innan asylärendet var avklarat?


Saturday 21 May 2016

Truth

Sanningen då

I spelfilmen Truth så följer man CBS 60-minutes producenten Mary Mapes under och i efterdyningarna av att hon gjort research till ett inslag om George Bushs militärtjänst.

Filmen baserar sig på en bok skriven av samma Mary Mapes. En källa kommer med dokument som pekar på att George Bushs militärtjänst mer eller mindre är en bluff. Hur Bushs överordnande blivit pressade att ge Bush bättre utvärderingar än vad de önskar ge, eller hur Bush bett om dispans från militärövningar för att delta i valkampanjer. Man kan läsa mer om förloppet här.

Angivligen tog det inte mer än minuter efter att CBS-inslaget sänts innan dokumentens äkthet började ifrågasättas. Detta är intressant då det innebär att någon som var insatt i hur dessa dokument var utformade kring 1972 alltså skulle ha kastat sig över sin dator så fort han sett inslaget och börjat ifrågasätta deras äkthet. Man få väl tänka att för att någon ska vara insatt i hur sådana dokument är skrivna så bör han varit minst 20 på den tiden, vilken innebär drygt 50 år 2004 då inslaget sändes. Då var det alltså en 50+ som varit med i militären, väl insatt i bloggande och internetforum som utan att pausa direkt skrev en kritik kring dokumenten så fort han sett CBS-inslaget.. Det känns osannolikt.

Det intressanta med filmen är inte om Bush hade vaskat sin militärtjänst eller inte. Det intressanta är hur extremt snabbt och effektivt man lyckas spela mediainstrumentet för att dölja ursprungsfrågan (om Bush hoppat sin militärtjänst) och istället få media att fokusera på huruvida dokumenten var äkta eller inte. Hur man lyckades skruva upp bruset. Inslaget och dokumenten släpps givetvis vid en känslig tidpunkt, precis under valkampanjen mellan Bush och Kerry, och de politiska implikationerna var enorma.

Sanningen nu

Filmen ger riktigt nog en viss avsmak. Den visar hur enkelt det kan vara för människor med makt att dölja sanningen. Precis som magikern så gäller det bara att distrahera med ena handen och dölja med andra handen. Det är lite en sådan film där man tänker att detta är det förlegade förflutna, nu vet vi bättre. Men gör vi det?

Precis nyligen så har en kontrovers blossat upp kring ett valmöte för demokraterna i Nevada. I medierna har det matats ut att Bernieföljare blev våldsamma och började kasta stolar omkring sig. Varför? Det pratar man inte så mycket om. Istället pratar man mycket om hur Sanders kampanj nu börjat gå över styr och hur det, i likhet med Trumps kampanj börjar gå över styr.

Här har vi en diskussion på CNN om vad som hände:

En intressant sak är speciellt detta med de kastade stolarna. Detta har CNN rapporterat under flera dagar. Likväl, i denna tiden av smartphones etc., så finns där inga filmer som faktiskt visar några kastade stolar. Nu kan man dra parallellen mellan Truth och detta mötet. När man rapporterade mot Bush resulterade det i att de anställda fick sparken. Man kan nu fråga sig om de CNN-anställda också kommer få sparken om det visar sig att det de rapporterat inte stämmer (något som varken bevisades eller motbevisades i Truth fallet).

Här har vi en video av någon som var på mötet som försöker förklara vad som hände:

Och ytterligare en mer ingående genomgång:

Tuesday 10 May 2016

Norberg, Game of Thrones och Neoliberalism

När Johan Norberg har sin krönika i godmorgon världen så brukar taggarna på min rygg automatiskt fällas ut. Jag förväntar mig en krönika med halvsanningar och orättvisa insinuationer och ofta blir lyssnandet en liten personlig utmaning där jag ska hitta de logiska bristerna. Detta händer sällan med andra krönikörer. Till viss del kan detta bero på att mina åsikter och min världsbild ofta sammanfaller mer med dessa personers världsbild, inte så att jag alltid håller med men ändå. Kanske är det så att de andra talar i ett mindre kommenderande sätt. När Norberg pratar så låter han ofta som att han förmedlar en sanning, olikt de andra som mer slänger ut en rad personliga anekdoter och lämnar det mer öppet för lyssnaren att själv dra sina slutsatser.

Den senaste krönikan var mindre kontroversiell för mig än vad jag brukar uppleva hans krönikor. Den använder sig av Game of Thrones och drar en parallell till hur makt i böckerna manifesterar sig ur ekonomin och att detta liknar precis så det är verkliga livet. Kärnan kan kanske bäst sammanfattas med följande bit hämtat ur krönikan:
En övertro på vad makten kan åstadkomma är ofta vägen till undergång i Game of Thrones. Och intressant nog är det farligaste inte att bryta mot gudarnas eller kungarnas lagar – utan ekonomins lagar.
Plockar man bort de språkliga figurerna och de små anekdoterna tagna ur boken så är faktiskt ovanstående citat det enda konkreta som sägs under den fem minuter långa krönikan. Det som sägs här är inte kontroversiellt och hade det varit någon annan skribent hade jag nog bara hållit med..

När man känner Norbergs historia dock så går det att läsa in en del antydningar i det som skrivs ovan. Norberg har t.ex. skrivit en hel bok om hur finanskrisen 2008 inte främst var bankernas fel utan.. statens så klart. Det är en försvarsbok mot de många 'laissez faire'-skeptiker som menade att det nu behövdes regleringar. Ironiskt nog läggs bland annat skulden på Alan Greenspan för den låga styrräntan han hade, Greenspan som för övrigt samrörde med Ayn Rand som ses som en av grundarna bakom den neoliberala ideologin som Norberg konsekvent förespråkar och som han med sina påståenden ofta verkar menar är lösningen vad gäller allt.

På ett plan sammanfaller min bild av världen och den Norberg förmedlar (jag använder ordet förmedlar, ty av Norbergs texter att döma är han en intelligent och välartikulerad person, men vissa av de positioner han håller är så orimliga att man kan undra över om han endast håller de för att han får betalt för det). Liksom Norberg tror inte jag att man bör toppstyra ett samhälle. Jag tror det bästa samhället är ett där saker ordnas så att individer får möjlighet och frihet att uttrycka och följa de idéer de har. Alltså, detta med tyranner och auktoritära kungar är inget för mig heller.

Sedan tror jag att Norberg likställer välfärdssamhälle med de tyranniska kungarna. Och där går våra åsikter isär. Hur kan han göra det då? Jo, för då är det inte längre marknaden som styr allt, utan där finns en stat som går in och reglerar marknaden. Som sätter upp regler man måste förhålla sig till. Varför är detta dåligt då? Jo, neoliberaler menar oftast att ifall man bara släpper marknaden helt fri, så kommer den bli till ett perfekt självreglerande system, man hänvisar till liknelser likt Adam Smiths 'osynliga hand' som styr marknaden. Man bortser från hur Smith menade att systemet fungerar så länge människan skäms inför gud och sin granne, dvs att man i sina förehavanden bromsas in i vad man gör eftersom det kan få sociala konsekvenser för en. Idag finns det ingen spärr som hindrar ett amerikanskt gruvbolag att öppna en gruva i Norrland, suga ut mineralerna och sedan lämna kvar en skön liten giftkocktail som ligger där och puttrar i efterhand. Detta berör ingen av deras grannar, ty det händer så långt borta.

Friday 6 May 2016

Om frihet, miljön och demokrati

Betänk Amerika som land. Konstitutionellt sett utgår makten via valda representater från folket. Vem som helst kan, enligt konstitutionen, ställa upp till val. Både vad gäller presidentposten och vad gäller senaten/kongressen. I praktiken har det visat sig att endast kandidater från de två huvudpartierna har apparat nog bakom sig för att verkligen ha en chans att bli valda. Kandidaturprocessen inom dessa partiapparater torde därför vara en nationell och demokratisk angelägenhet; vilket de också är. Men i slutändan, även om både media och offentligheten involveras i valprocessen, så finns där en partiapparat och ledning med möjlighet att styra processen mot den föredragna kandidaten. Detta i kombination med att i vissa stater endast partianslutna får rösta, och att mängden människor som faktiskt involverar sig i primärvalen är få, leder till en kanditaturprocess som är enkel att styra och som inte tvunget har rotfäste hos folket.

Det är inget märkligt med att partierna bestämmer och har synpunkter på hur deras interna process går, inget annat skulle vara att förvänta sig eller framstå rimligt. Samtidigt så ligger i allmäna uppfattningen av vad som utgör en demokrati att ett land styrs av människor som har hamnat på sin post därför att deras uppfattning råkar samstämma med folkets och för att de besitter nog med karisma för att samla folket under sig. Åter är det intressant att kasta ögat tillbaka till USA och den primärvalskampanj som där nu pågår, då Trump precis står som enda kandidat kvar för republikanerna trots att det finns ett massivt motstånd mot honom. Cruz, som var den stora motkandidaten innan han alldeles nyligen lade ner sin kampanj, var också massivt ogillad bland folk. Hos andra partiet, demokraterna, så ligger allt an till att Hillary Clinton kommer bli vald som kandidat, och hon är i enlighet med Trump en person som också är massivt ogillad i många läger. Det val som föreligger ligger an till att bli ett val där folk kanske ännu mer röstar mot något än för.

Demokrati är ett väldigt luddigt begrepp, men som ideal ligger där någonstans an att folket inte bara har möjlighet att rösta A eller B på en agenda, utan också har möjlighet att vara med och lägga grunden för agendan. När ett land styrs av två så massiva partier så ligger naturligt makten att lägga fram agendan i stora delar hos ett fåtal inflytelserika i partiapparaterna. För visst är det möjligt att framlägga teorin att dessa partier endast hörsammar folkets vilja och framlägger de förslag som finns hos folket, men detta upplever jag som en både väldigt naiv och orealistisk tolkning av den verklighet vi lever i. Givetvis finns det en vinst och önskan i att styra ett lands dagsordning.

Så. Således lider, enligt min mening, den amerikanska demokratin. Jag är inte den första att påpeka detta. Många pekar på de väldigt låga väljartalen, både under primärvalen och det efterkommande presidentvalet. Det känns inte alltid att journalister alltid tar in detta faktum när USA går in i ett nytt land under demokratispridandets fana. För visst borde man kunna kräva att den som önskar sprida folkstyre till andra länder först borde behärska ett folkstyre hos sig själv. Och vidare borde den som önskar sprida folkstyre hos andra förmå infinna sig i att ett folkstyre innebär att folket bestämmer, inte endast så länge det sammanfaller med de Amerikanska ledarnas intresse.

Visst går det att argumentera, och det görs också ofta i Amerikat, att man gör något eftersom det är i det egna landets intresse snarare än männskligheten. Det är ett argument som är över förväntan fräckt, men något som inte verkar höja ögonbryn i USA. Men de av oss som inte är amerikaner, och de journalister bland oss vars varv är att förmedla omvärlden så folk förstår borde givetvis inte acceptera dessa svepargument och märkligheter i retoriken.

Många är vi som förfasas över världen vi ser och de grymheter som dagligen inträffar. Ledare med stora egon som inte förmår se gränserna på sina egna illusioner, men även de tillfällen där våra demokratier gör handlingar för vilka det överhuvudtaget inte finns något grundlag bland folket. Man utför militärövningar som sprider bly och gift i sin väg, man inför handelsbestämmelser som lägger företagsmakt över folkviljan eller man tar med små nätta steg beslut som genomför socialism för de rika när deras stora företagsspekulationer slår fel, men kapitalism för de fattigaste som tillåts slukas av arbetseffektiviseringarna och en ökad konkurrens om de jobb som alla kan göra. Någonstans måste man förstå och acceptera att delar av dessa förhållande strålar ut från ett accepterande av ett system där den nationella agendan trots fina ord om demokrati likväl ej utgår från folket.

Monday 2 May 2016

Rent vatten

"Det viktigaste är ändå att vi har rent vatten". Så sa mannen när vi satt där på vältan alla fem och drack en kopp kaffe. Vi hade haft tur med vädret och planterandet hade gått bra på morgonen, det var varken för varmt eller för kallt för att gå där ute i spåren som skogsmaskinen hade dragit. Men nu var det dags för kaffe och historien om en markägare en bit bort som nästan hade fått sin mark projekterad för mineralutvinning av ett amerikanskt bolag kom upp. "De blev nästan stenrika". Fast inte var det sten de skulle utvinna, utan en av de där ovanliga metallerna som används i modern halvledarelektronik. Sådana som oftast utvinns i Afrika. Tydligen gick det inte i lås. Markägarna fick nog vänta till en annan dag att bli stenrika på, men vem vet.. Kanske var de lika glada för det. För det viktigaste är som sagt ändå att vi har rent vatten.

Det känns ändå som om det var längesedan man hörde politikerna prata om just rent vatten. Visst, det blossade ju upp en sådan diskussion i USA. De som har följt valkampen där har säkert hört om Flint i Michigan. Man upptäckte ju att det var bly i vattenledningarna där, men det är ju en sådan kostsam affär att byta ut vattenledningar. Och kostsamma affärer, speciellt de som går till folk flest, blir man ju inte stenrik av. Så man gjorde ju inget. Tusentals barn blyförgiftades, en politiska skandal tog form. Inte har vi haft blyförgiftning här i Sverige inte, inte nu i det allra sista åtminstone. Vetenskapsmännen har dock pratat om att vi får hoppas på bra med regn nu under vår och sommaren, annars kommer det bli tufft med vattnet till sensommaren. Detta gäller dock främst sydöstra Sverige, i övriga delar ser man högre grundvattennivåer än vanligt. Enligt en rapport SGU gjort tillsammans med SMHI är detta en väntad trend man förvänta sig framöver där klimatförändringar ökar nederbörd norröver men minskar nederbörd i sydost. Just det där är lurigt. Det där med klimat och att det ska vara en balans. Vetenskapsmännen säger ju att den hastigheten vi ser klodioxidhalten öka i dag är högre än under dinosauriernas utdöende. 10 gånger snabbare faktiskt. Men inte hör vi politikerna prata som hemskt mycket om det heller.